Semestern pågår för fullt, i år har min fru och jag semester samtidigt vilket inte alltid är att ta för givet. Inför årets semester har vi medvetet inte planerat så mycket utan tänkt att vi tar det som det kommer. Jag har ju en längtan till fjällen vilket min fru vet och det kommer på tal om att vi ska ta några dagar uppåt landet. Jag har åkt till södra fjällen så många gånger förut ofta tillsammans med en av våra söner men ibland tillsammans med min systers man och deras minsta grabb som är lika gammal som vår Filip. Nu är barnen äldre, har börjat jobba, har flickvänner. Det är inte längre så lätt att få ihop en fiskeresa som det var för några år sedan. Årets resa har Vemdalen som mål, jag har många fina minnen därifrån. 
På vägen upp till Vemdalen stannar vi till vid Vemforsen straxt utanför Malung, jag har fått tips på detta fiskeställe av Jonas Olsson som pratat sig varm om Vemforsen. Jag har planer på att återvända hit i september. Det ser riktigt inbjudande ut må jag säga men något fiske hinns inte med just nu.
Färden går vidare mot Vemdalen och ”Gästis” ett mycket trevligt vandrarhem där jag bott många gånger förut under våra resor hit. Vi anländer sent på kvällen.
På vägen upp möts vi av självaste skogens konung, en majestätisk sextaggare står och käkar alldeles intill vägen, tiden liksom stannar och vi njuter av stunden.
Morgonen därpå börjar självklart med ett besök hos Ekberg, fiskekort inhandlas och självklart några fiskeprylar. Det är konstigt att man alltid behöver något när man besöker en fiskeredskapsbutik.
Vi kör upp till grundsjön, min fru har inte sett hur det ser ut där, på vägen dit stannar vi till vid Mittåfallet, man får en Johnbauerkänsla när vi tittar mer mot fallet, så vacker här är.
Färden går vidare mot ”strömmen”, jag kan ju inte vara i Vemdalen utan att fiska i Strömmen, det enda som kan vara ett hinder är om vattenståndet är för högt, ån är ju reglerad.
Tänk att man kan få vara här helt själva, hela eftermiddagen och kvällen, inte en enda människa förutom oss två och våran hund Loffe. Här är sannerligen vackert, jag får nästan känslan av att vara på helig mark, så många minnen från tidigare fiskeresor. Förväntan ligger i luften, iallafall för mig.
Glädjande nog är vattenståndet lågt vilket innebär att jag utan problem kan vada bland storstenarna nedanför ”spegeln”.
Loffe håller koll på husse.
Det dröjer inte länge förrän första harren krokas av, alltid skönt. man får liksom en bekräftelse på att man gör rätt, att flugvalet är rätt, ja det känns helt enkelt bra! Flugan är en typ svart haröra bunden av päls från vår svarta Cocker Spaniel Loffe, den så kallade ”Loffeflugan”.
Fish on!
Sedvanligt åker cigarren fram och jag tar några puffar som traditionen bjuder efter första landade fisken när jag är på fiskeresa.
Inte någon rekordfisk men det känns helt underbart, några fiskar till krokas av innan det är dags för lite käk. Några renar kommer nästan kusligt nära innan vi bryter för dagen.
Nästa dag bär det av till Börtnan, ett för mig klassiskt vatten, här har jag tagit mitt PB på harr, brutit av ett flugspö, haft mitt livs harrfiske vad gäller antal, ja minnena är många från denna plats. Förra året var det väldigt lite vatten när vi var i Börtnan. Enligt Ekberg skulle det vara 8 kubik/s i dag vilket bara är marginellt mer än förra året men fullt fiskbart iallafall på vissa ställen. Jag hade fått färska rapporter från en ambulanskollega som bara någon dag innan varit här i närheten och haft kontakt med storöringen. Förra året fick jag sista fisken på nacken ovan spegeln precis där huvudfåran bildas. Mitt mål var att försöka ta dom på torrt där i år igen och jag blev inte besviken.
På väg till Börtnan stannar vi till och går längs med Fettjeån, här är så vackert, Loffe bara älskar att bada i ån.
Innan fisket börjar blir det ett stopp på fiket i Börtnan och lite käk.
Äntligen här igen!! Jag påminns åter igen om hur viktigt det är som flugfiskare att kunna använda sig av olika metoder inom flugfisket, något som idag skulle visa sig vara fångstgivande.
Det dröjer inte många kast förrän en harr slurpat i sig torrflugan ”Ekbergs specialare”, en superpuppa med cdcvinge. Bilden nedan från förra årets fjällenresa, så ser iallafall flugan ut.
Fish on!!
Det hugger friskt, plötsligt är flugan borta, jag byter till en klinkhammer med oliv kropp och ljust grizzlyhackel. Här är betydligt större fisk, jag njuter verkligen av stunden och nuet.
Dagen avslutas med en toppfisk på 40 cm, det är som i en saga med lyckligt slut, mycket nöjd ringer jag till Petra som skyndar sig dit från promenaden med Loffe för att ta några foton innan fisken återfår friheten, jag tackar firren för god kamp och säger på återseende herr harr:)
Här en film från resan.
Gälgreppet – i samarbete med SAMEO
Gälgreppet – Flugfiskebloggen med drag i
/Tight Lines
Gälgreppet 